Hejdå Amsterdam, hej Göteborg!

God morgon!

Nu sitter vi i bilen på väg hem efter mer än en veckas semester i Europa. Vi har haft en härlig vecka men nu längtar vi hem till Abbe och Olle. De har varit hos sin farmor och farfar tills igår och då hämtade min mamma och lillasyster hem dem. Nu vill jag bara att resan hem ska flyta på så att jag hinner träffa dem innan de går och lägger sig ikväll, men det är nog lite väl optimistiskt med tanke på att de lägger sig så tidigt och gps:en säger 11 h kvar. Jag får ringa videosamtal med dem vid läggningen och säga god natt i alla fall. Sist vi var borta en veckas tid (i Sydkorea för drygt en månad sedan) var de alldeles chockade när de vaknade upp på morgonen och det var vi som låg i sängen igen. Söttrollen! Får hålla mig tills det ögonblicket i morgon.

Igår hade vi en heldag i Amsterdam och den spenderade vi i olika kök kan man säga. Började med asiatisk mat följt av en varm choklad med vispad grädde (det började regna så vi var tvungna att söka skydd från det inne på ett fik), vidare till en ostbutik och tog en stor ostbricka med olika smaker och tillbehör. Sedan hann det bli tid för middag och då avslutade vi kvällen med finmiddag på De L’Europe. Jag tog en taxi till hotellet efter middagen men CG och Alex fortsatte kvällen i matöverflödet, hörde i morse att de hade testat både nutellacrepes och pizzaslices under nattens gång. De är trötta idag men jag känner mig pigg!

 

Bröllop i Ligurien – WOW

Dagarna i Italien var helt outstanding! Jag vet faktiskt inte vad jag ska använda för ord som kan göra dagarna och känslorna och upplevelserna rättvisa men närmast ligger nog magi. Det var ett par magiska dagar vi hade där Klara och Amirs bröllop var höjdpunkten, såklart. De gifte sig i fredags (7/7) högt uppe i bergen på 500 m höjd, Castagnola i Ligurien. Det var smala serpentinvägar uppför bergen och sista biten upp till ceremonin bestod av 189 trappsteg. Minst sagt en idyll med fantastisk utsikt. De lyckades pricka in en kanondag att gifta sig på, nästan helt vindstilla med strålande sol och 30 grader. Jag avundades inte männen i kostym den dagen… det var en varm dag och jag hade på mig en vacker volangklänning från HM. Tyckte den passade fint att ha på ett bröllop i Italien. Efter ceremonin var det mingel innan vi tog oss ner ett par höjdmeter till en restaurang för ännu mer mingel följt av middag. Tal och sång och dans tills taxin hämtade upp oss och körde till hotellet vid 02.

Förmiddagen efter bröllopet tog vi oss tillbaka till stället ceremonin ägde rum på och blev bjudna på italiensk brunch ihop med brudparet och alla gäster. Italienska delikatesser som skinka, ost och lasagne serverades. Och bubbel i glasen såklart. Kul idé tycker jag med brunchen dagen efter, roligt att få mötas upp en gång till för att skåla och fira kärleken.

Efter brunchen var vi ett kompisgäng till brudparet som hyrde ett hus tillsammans för att förlänga dagarna i Italien något och hinna umgås lite mer. Vi satte fart mot Parma där huset låg och gjorde därifrån dagsutflykter tillsammans. Vi hann med ett besök på Ferrarimuséet i Maranello, äta pizza och pasta, strosa på gatorna i vackra miljöer, lassa glass i stora lass, bada i Gardasjön osv. Mycket trevligt och roligt. Sista kvällen tillsammans i huset dukade vi upp för riktig fest med alla sorters delikatesser och bubbel. Jag tror vi bestämde att vi skulle göra en likadan resa när Klara och Amir firar 10 år som gifta. Eller var det 1 år? Håller tummarna för det sistnämnda.

 

Amsterdam dag 2

God morgon! Vi vaknar upp i ett regnigt och grått Amsterdam idag. Jag ligger fortfarande i sängen och drar mig, CG sover. Om en stund ska vi ge oss ut i regnet för frukost och lite sightseeing här, antagligen något som går att uppleva inomhus. Igår hade vi tur med vädret de första timmarna, vi år en god burgare till middag och sedan strosade vi runt i stan, hoppade på en båttur på kanalerna och avslutade kvällen med en öl. Det började regna strax efter att båtturen var över så vi behövde hitta ett ställe att chilla lite på medan vi gick mot hotellet för att inte bli allt för blöta och en öl blev bra för det ändamålet. Tur nog hann regnet sluta lagom till att vi gav oss ut igen, så vi kom till hotellet nästan helt torra. Skönt. Dessvärre har regnet kommit tillbaka nu under morgonen så vi får se vad vi hittar på idag! I morgon bitti åker vi hem igen, Gud vad jag saknar mina små barn där hemma. Jag ska passa på att ringa dem och se hur de har det nu på en gång!

Amsterdam är så vackert! Visst är det?

 

Touchdown Amsterdam

En snabbis!
Vi har haft en FANTASTISK vecka i Italien med bröllop och kärlek, mat och drinkar, sol och bad. Jag har inte kunnat blogga pga dålig uppkoppling så jag vill bara kika in och säga hej med några få bilder från bröllopet. Mer utförligt blir det när vi kommer hem igen, på fredag alltså. Allt gott till er som tar er tid att kika in här trots att uppdateringen uteblivit det senaste. Vi hörs i helgen helt enkelt för nu ska vi njuta av de sista dagarna på den här semestern i Amsterdam innan vi gasar hem till barnen.
Love 

 

Italien dag 1

Hej!

Vilket drygt dygn vi hade i bilen ner hit till Italien. Vi åkte hemifrån vid 8 igår morse för att lämna barnen hos sin farmor och farfar och sedan styra vidare för att plocka upp två vänner till CG som åkte med ner, Kristofer och Alex. Vi åkte över till Danmark, tog färjan till Tyskland, in i Österrike och sedan över till Italien. Det tog oss ungefär 25 timmar ner. Vi fyra turades om att köra och sov i skift för att kunna ha bilen rullandes i princip hela tiden, med undantag för matpaus och toabesök. Det gick bra men det är riktigt skönt att ha kommit fram, alltid jobbigt att vara ute och köra långa sträckor på vägar man inte känner till tycker jag. När vi kom fram till Lavgna i Ligurien kändes timmarna i bilen så värda ändå. Vilket fantastiskt ställe! CGs vän Amir och hans fästmö Klara gifter sig här i morgon och en vackrare plats går nog inte att hitta. Så fint att ha bröllop här. Är glad att vi får vara med och uppleva det tillsammans med dem i morgon.

Vi har hunnit överraska brudparet vid deras boende, checka in på vårt hotell, äta lunch och strosa i området vid hotellet. Vi bor på ett jättemysigt hotell som ligger precis vid havet. Alba heter det och jag blev alldeles förälskad i deras stora pergola (som sträckte sig över hela entrén) full av kiwifrukter. Efter lunchen gick vi tillbaka till hotellet för att byta om till badkläder och så badade vi i havet under eftermiddagen. Nu vilar killarna (de sov tydligen inte lika bra som jag i bilen ner) medan jag uppdaterar bloggen. Om några timmar ska vi möta upp ett stort gäng av de som ska närvara på bröllopet i morgon för en middag ihop. Supertrevligt!

 

Alla män är potentiella våldtäktsmän

1886 st våldtäktsfall har lagts ner bara i år. 269 st kvinnor dödade av sina män. OCH ändå är det oss feminister män blir irriterade på när man luftar tankar om mäns våld mot kvinnor och problemen män ställer till med i det offentliga rummet. Jag skrev igår att jag tyckte festivaler kunde fortsätta sina jippon UTAN män tills de har lärt sig att uppföra sig istället för att lägga ner helt. Men nej nej nej, det är så mycket viktigare för män att poängtera sin egen oskuld (”jag vill inte bli förknippad med förbrytare”) än att förstå kärnan. Det är viktigare för män att kritisera min retorik istället för att föra sin egen retorik i ämnet (kan tänka mig att stödja din tes men OBS och bara OBS om din retorik smeker mig medhårs och inte buntar ihop mig med andra män. Att jag själv skulle kunna driva frågan pga bryr mig om kvinnor känns helt oviktigt. Jag har väl viktigare saker för mig som att t.ex berätta för kvinnor som driver frågorna att de minsann gör det på fel sätt. Hallå liksom!).

Jag har manliga bekanta och närstående som känner sig utpekade och utsatta när de går bakom en kvinna en mörk kväll. ”Jag är ingen jävla våldtäktsman” hävdar de upprört när man försöker beskriva tankarna som går i kvinnans huvud den kvällen. Men alltså bu fucking hu. Ta en vända i kvinnans skor samma kväll och jämför utsattheten.

Mäns våld mot kvinnor bortförklaras och försvaras (man skyller på offret – vad hade hon egentligen på sig när hon var ute och gick en sen kväll? Och vänta lite här, varför var hon ute och gick öht? Hon får ju skylla sig själv om hon inte kan hålla sig inomhus sent på kvällen liksom).

Mäns våld mot kvinnor bortförklaras och försvaras, och eftersom män ofta framställs som kåta svin som inte kan kontrollera sina drifter så måste vi kvinnor tillslut utgå från att ALLA män är potentiella våldtäktsmän.

Vi lever nämligen i ett samhälle där kvinnan får ta ansvar för mannens sexualitet; hon blir den skyldige om hur utsätts för trakasserier eller en våldtäkt. Hon får ju se till att skyla sig och inte uppmuntra för då får hon skylla sig själv.

Vi lever i ett samhälle där man som kvinna inte får vara för full eller lättklädd, och man får absolut inte inte gå med en man hem om man inte känner honom VÄLDIGT VÄL för annars får hon skylla sig själv om något händer.

Och vi lever i ett samhälle där män ursäktas när de tafsar och kränker (”lite får du väl tåla!”), där småpojkar får ta för sig och vuxna skrattar bort det med ”han är bara kär i dig” och ”boys will be boys”. Helt enkelt lära sig att som kvinna ta mäns övergrepp som komplimanger och gör hon inte det är hon istället ansvarig för situationen.

Ursäkta mig en det är inte så jävla konstigt att kvinnor måste dra alla män över samma kam när det väl kommer till kritan. Gör hon inte det är det en dag en riktig våldtäktsman som springer ikapp henne på gatan och inte du den där kränkta mannen som är så snäll egentligen som bara vara ute på en promenad.

Oavsett om det är kvinnor (provocerar fram) eller männen själva som rättfärdigar männens beteende så handlar det alltid om att kvinnan ska ta ansvar för männens lust. Män idiotförklaras systematiskt (hallå där alla ni män som är så otroligt engagerade i den feministiska debatten… gör något åt att ni framställs som idioter istället. Varför tillåter ni rättsväsendet sätta en sån stämpel på er? Gör något åt det och ställ krav på att män blir ansvariga för sina handlingar och inte behandlas som jättebebisar av hela samhället) och kvinnornas roll är att ta ansvar för männens lustar och ilska.

Och så blir männen arga på oss. Feministerna. Kvinnorna. De som kritiserar mäns våld. Jävligt märkligt att de istället inte riktar sin ilska mot de män som våldtar, slår, skrämmer och mördar istället. Va fan, fokusera på det viktiga och inte huruvida jag hatar eller inte hatar alla män, vill ha festivaler mansfria osv. Skaffa er en egen uppfattning och driv den.

 

Porta män från festivaler

Men är jag förvånad? En man (SÅKLART) som tycker det är ohållbart att stänga evenemang för att män våldtar kvinnor. Men alltså SNÄLLA NÅN! Ja, Christer Nylander, tänk att arrangörerna sätter kvinnors säkerhet framför mäns möjlighet att gå på festival. Fy skäms va, inte ska väl kvinnors rätt till sina kroppar ställas över mäns rätt att gå på konsert.

Frågor, diskussioner och beslut som faktiskt (!!) för en gångs skull gynnar kvinnor provocerar så mycket att personer som Nylander bara inte kan hålla sig från den klassiska ”inte alla män” tramset och vill istället förbjuda våldtäktsmän från att vistas på festivaler. Jo, absolut. Problemet är bara att dessa män (som trakasserar, våldtar osv) är män vilka som helst. Män som får feeling.
Och hur ska vi kunna veta i förväg vilka dessa är? Det går inte. Vi vet inte innan vilka män det är som kommer skada kvinnor på sådana arrangemang. Det kan vara en vän, en bror, en pappa eller en pojkvän till vem som helst. Vad Nylander istället borde ägna sina rader i debattinlägget åt istället är att FÖRBJUDA ALLA MÄN tills män har lärt sig att uppföra sig. Ja, alla män borde bli straffade pga vissa mäns beteende. Det är tyvärr så att dessa ”vissa män” sätter spelreglerna för hur alla kvinnor vågar röra sig i samhället och tills att alla andra män vaknar så är de medskyldiga till detta. Fortsätt med festivaler, men utan män. Kvinnor har inte gjort något för att behöva straffas på det här sättet. Kvinnor uppför sig mer än bra och ställer inte till med scener eller skadar andra personer. Kvinnor klarar av att ha kul i ett stort arrangemang utan att förgripa sig på andra.

 

Hunden, barnens bästa vän

Att skaffa hund är helt klart det bästa jag har gett mina barn! Aston är en riktigt barnvänlig och älskvärd liten krabat som alltid ställer upp på barnens bra och mindre bra påhitt. Han svansar efter Abbe och Olle hela dagarna, sparkar boll på gräsmattan och gosar i soffan. När han och Abbe är på bushumör brottas de och jagar varandra. Abbe som bara är två har ju fortfarande en del svårigheter med att förstå konsekvenstänk och hur hårdhänt man får lov att vara, men Aston är alltid snäll tillbaka och orädd. Vi pratar mycket med Abbe (och Olle, men han förstår ju ännu mindre) om hur man är en snäll vän och djurvän, att man gosar och klappar istället för att slåss och dra. Han blir bättre och bättre och jag tror att Aston har en betydande roll för Abbes möjlighet att utveckla empatikänslor och lära sig att vara försiktig. Tack och lov är Aston en tuffing som inte blir avskräckt utan snarare på bushumör och lotsar Abbe vidare i leken istället för att ge igen i en för hård brottningsmatch. Aston brukar dra av Abbe strumporna och försöka fälla honom när de är ute (och inne med för den delen, hehe!!) och leker. Det är ofta så buset startar och Abbe är inte sen med att försöka jaga ifatt sina strumpor. De är helt enkelt så roliga att se på när de kör igång. Sedan lägger de sig tillsammans i gräset (eller om Abbe springer in och hämtar en filt) och gosar.
När barnen sover dagsvilan i vagnen utomhus ligger Aston precis under den och vaktar dem. Han är helt enkelt så vansinnet förtjust i sina småbröder att han vill vara med dem hela tiden.
Hans favoritplats är altanen. Han brukar ligga precis vid trappan ner till trädgården och spana. I flera timmar kan han ligga där och bara vara. Igår fångade jag honom på bild där i solnedgången efter att ha fått ställa upp på lite bilder ihop med mig först. Igår låg han och tittade på när CG röjde med trimmern längs med rabatterna. Annars brukar han blicka ut över fälten runtom vår trädgård. 

 

Firar in semestern

God kväll!
Nu har vi sagt hej då till svärisarna som var här på grillmiddag för att fira in semestern. CG och jag var iväg tidigare idag och köpte gott kött på Lammet och Bonden som vi nu fyllt frys och kyl med. En del grillade vi upp nu till middag, bla hängmörad t-bone steak. Så otroligt gott! Dagar som den här, när solen inte vill annat än stråla och det är varmt, finns det knappast något mysigare än att sätta på en kastrull färskpotatis, slänga ihop en sallad med feta, baby spenat och avokado, tända grillen och dricka ett kallt glas cola. Olle var med en stund av middagen men gick och la sig innan vi hann äta färdigt. Han var helt slutkörd efter att ha varit med storebrorsan och moster på äventyr hela dagen. Abbe däremot satt med ända tills jordgubbstårtan bars ut och det var dags för efterrätt. Hans ögon glänste. Han älskar verkligen jordgubbar… Det har varit en härlig kväll och jag fick till och med plockat in fina buketter från trädgården att dekorera med hemma.

På onsdag lämnar CG och jag barnen hemma hos svärisarna för att åka ner till Italien och gå på bröllop, barnen kommer då vara med sin farmor och farfar en hel vecka.  Spännande att se hur det går! Andra barnfria semestern den här sommaren för CG och mig. Tur att barnen är trygga med andra personer än oss, och att vi faktiskt tillåter oss själva att resa iväg på egen hand. Jag tror att en kombination av båda delarna passar oss bäst. 

 

Monky Tonky show

Jag har verkligen fått mersmak för det här med stugliv och barnanpassade aktiviteter. Nog för att man som vuxen kanske inte dör av lycka av att sitta på en show med Monky Tonky och ett hav fullt av barn som gapar sångerna i mun på varandra, men det har ju verkligen sin charm. Trivs faktiskt jättebra här! Nu på eftermiddagen delade vi upp oss, våra stora barn var i vattenlandet med papporna medan Emma och jag tog de små till buslandet. Vi möttes upp en stund innan showen började och lekte inne i spelhallen. Efter showen traskade vi hem till stugorna i regnet. Mysigt. Både Abbes och Olles humör hade nästan nått botten när showen började men tog sig igenom den utan för stor ansträngning från CGs och min sida, så de var nöjda med kvällen. Nu sover de sedan en timma tillbaka på loftet och jag ska gå en sväng med Aston medan CG förbereder middagen. Tror vi trotsar regnet och grillar även idag, hehe!