Kvinnors dubbelarbete

”Det är semester att komma tillbaka till jobbet”
Orden kommer från mammor som har varit föräldralediga/vabbat/haft semester under barnens sommarlov/återvänt efter helgen. Blickar av igenkänning och trötta leenden följt av lite skratt för att visa att det inte var så allvarligt. Vi älskar ju barnen, det är inte så farligt, att vara förälder är jobbigt för alla, jag är bara lite trött, självklart är vi jämställda hemma, han gör ju massa saker. Jag bara gnäller, borde sluta vara så pedant, släppa på kontrollbehovet och bli lite mer som honom. Avslappnad och skön. Laid back liksom.
*Insert vilken jävla fikarast som helst i ett kvinnodominerat yrke*

Kvinnors dubbelarbete leder till depressioner, utmattning och sjukskrivningar. Låt oss prata om detta! Det är inte alls kul att kvinnor skolas in i att lyssna, känna in och ta hand om andra män(niskor) på bekostnad av sig själva. Det är inte kul att kvinnor fostras in i en roll som de sedan kritiseras för. Problemet är inte att kvinnor är pedanta, vill prata känslor och blir upprörda när deras partner glömmer viktiga dagar. Problemet är att män inte tar tillräckligt med ansvar för att golvet går att gå på, maten blir lagad och smutsiga kläder hamnar i tvättkorgen. Problemet är att män inte lär sig tolka och konstruktivt uttrycka sina känslor. Att de inte anser sig vara ansvariga för att arbeta på relationen och hålla en bra stämning hemma.
Mamman lämnar mätta och rena barn på förskolan i rätt tid. Barnen är klädda efter väder och på krokar och i fack finns extrakläder, regnkläder, underställ och vantar namnat och i rätt storlek. Ryggsäcken till utflykten är med och packad med vattenflaska och frukt. ”-ja, och? Det är väl inget konstigt?”
Pappan hämtar barn, vid ungefär avtalad tid, får med sig rätt barn hem och hälften av ytterkläderna. Tar bara fel på skorna. ”Wow, en sån fin och engagerad pappa. Han är så duktig på att hjälpa till med barnen och hemmet. Avlastar”.
Det är inte kvinnorna som behöver ändra på sig, det är männen. Och dessa överdrivna hyllningar av män som nästan får till det rätt men ändå anses vara bra och intresserade. Kan vi prata lite mer om den skillnden, tack? Kvinnor är hysteriska medan män är avslappnade låter det.

Flickor uppfostras till att bli mammor. Pojkar uppfostras inte till att bli pappor. Flickor har från födseln fått leka med nallar och dockor, fått öva på att lyssna in, känna av, läsa signaler, bygga relationer och vara omhändertagande. Flickor leker mamma-pappa-barn och lär sig omvårdnad och mjukhet. Pojkar leker med bilar, härjar med svärd och leker krig. De får möjlighet att sätta sig själv i första rummet medan flickor står tillbaka. Pojkar tar plats på bekostnad av flickor och ingen reagerar. Kvinnor har under hela sitt liv blivit tränade i empatisk förmåga, lyhördhet och att vårda. Flickor blir mammor. Män har inte alls fått samma träning i att vara lyhörda, omhändertagande och mjuka. Ändå är det män (… som får till det nästan rätt) som anses vara en bra, skön, och avslappnad förälder. Något eftersträvansvärt.
Snacket om att mammor är hysteriska och stressiga och pedanta och noggranna och kontrollerande måste upphöra omedelbart. Snacket om att framhäva pappors föräldraskap som lite bättre och sundare bara för att de är lite mer avslappnade måste också upphöra omedelbart. Slapphet i närheten av barn är inget eftersträvansvärt. Att få till det nästan rätt är ingen fördel när det kommer till bebisar och barn.

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *