Pojkar som ”tuppar”

De två senaste tillfällena som jag har lämnat Abbe på förskolan har varit fruktansvärda. Vi bor ca 1 km från förskolan och redan halvvägs dit börjar Abbe gråta och säga att han inte vill dit, och när jag svänger in på parkeringen har han fått panik och kastat sig sig runt i bilen för att jag inte ska få tag på honom. Han säger att han vill stanna hemma alt sitta kvar i bilen. Han är ledsen hela vägen in och väl där inne släpper han inte taget om mig, trots att personalen tar emot honom samt andra barn som hejar och vill leka med honom. Jag vet inte vad som han hänt. Är det en period vid 2,5 som gör barnen helt förstörda? Jag känner inte alls igen det här beteendet från honom och han har alltid älskat förskolan sedan start. Vad jag vet så är han populär bland kompisarna och leker gärna med alla barnen. Dessvärre har han hamnat i konflikter ganska ofta med en annan pojke i samma ålder, vilket har resulterat i att han har blivit biten ofta och hårt. Så hårt att bitmärkena har funnits kvar på kroppen i flera dygn efteråt. Det här är såklart fruktansvärt obehagligt och smärtsamt för honom, men pedagogerna på avdelningen är ju medvetna om detta och försöker förebygga det så mycket som möjligt. Men man vet ju aldrig riktigt vad som händer med barnen under tiden de är där. Den här pojken som biter honom och Abbe har sedan nästan ett år tillbaka ”tuppat” med varandra som personalen uttrycker det. De försöker göra upp, visa vem som är starkast osv. Känns väldigt dramatiskt och konstigt att så små barn beter sig så. Och varför är Abbe indragen i sånt? Är han ett barn som bråkar och tar för sig på andras bekostnad? Ska det redan i tvåårsåldern göras upp om vem som är högsta hönset på avdelningen? Det låter helt absurt. Personalen säger att de aldrig har sett något liknande och jag börjar fundera över om det är något vi behöver ta allvarligt på. Men hur? Trivs han inte för att det finns motstånd i gruppen? Trivs han inte för att det är andra barn som utmanar honom på avdelningen? Varför är detta viktigt för honom? Jag förstår ingenting, men inser att jag inte kan ha sådana här problem vid lämningarna allt för länge till. Hur gör ni med era barn när de inte vill åka till förskolan? Tar ni med dem hem igen (ni som är föräldralediga eller på annat sätt hemma och inte behöver jobba) eller härdar ni ut? Det är fruktansvärt att lämna över en panikslagen, storgråtande kille till personalen och slingra sig ur hans grepp för att sedan gå till bilen. Vinka genom fönstret och låtsas som att allt är bra. Fast hela magen håller på att vända sig ut och in.

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *