Pjoskig förälder och ömkliga barn

När mina barn är sjuka så sitter jag och överanalyserar varje symptom. Jaha, nu är bebis ledsen också (precis som han alltid är vid den här tiden på dygnet, men nu måste det bero pga sjukdom) eller är han inte lite väl snorig, kommer han kvävas nu? Nu hostar han och gråter och snorar samtidigt. ÄR DET FÖR ATT HAN HÅLLER PÅ ATT DÖ? Får ont i magen och köpslår med en Gud jag inte ens tror finns. Jag blir labil och irrationell, som ett vrak när mina barn är sjuka. Idag är båda sjuka. Typ dödssjuka. Olle har hög feber och Abbe är magsjuk. Jag vet inte vad som är värst, antagligen magsjukan men den lelle bebisen förstår ju ingenting och är så ledsen och ynklig. Jag hanterar det skitdåligt. Jag får svårt att sova och springer runt i sovrummen och tittar så att de andas och verkar normala. Kan liksom inte sluta stirra på de små som ligger där och är alldeles ömkliga. Hoppas vi överlever natten är det sista som går igenom mitt huvud innan jag somnar sådana nätter.

Bild 2017-05-16 kl. 14.36

Write a comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *